Bohuslän Fjällbacka

Fjällbacka idag

Gränderna är smala, de gamla fiskar och skepparstugorna små. Fjällbacka är samhället för dig som vill ta med familjen och ta det lite lugnare, gå på upptäcktsfärd, bada, bo och äta gott.

Idag har Fjällbacka som fiskeläge gått starkt tillbaka. De större fiskebåtarna med tändkulemotorer är borta. Vad som återstår några mindre fiskebåtar som bedriver ett varierande kustnära fiske.

Sevärdheter

De största sevärdheterna är den unika skärgården utanför Fjällbacka och Kungsklyftan. En tur ut till Väderöarna är också något utöver det vanliga. Annat som Fjällbacka är känt för är Ingrid Bergman och deckardrottningen Camilla Läckberg . Värt att notera är att Fjällbacka har en sjöräddningsstation och egen borgarbrandkår

Lite historia från Fjällbacka

Fjällbacka kallades tidigare "Fjällbacka strand" på samma sätt som var vanligt vid den tidsepoken. Grebbestad kallades ibland bara "Stranne".

Idag kanske vi inte tänker så mycket på kustsamhällenas olika prägel, men faktum är att de ofta har helt olika bakgrund i hur de uppstod och vilken inriktning de senare skulle få. Vad man ofta hade gemensamt var stora hamnmagasin där olika varor lagrades och skeppades in och ut via den livliga kustfrakten. Idag brukar det inte finnas så mycket kvar av dessa, men Fjällbacka har två stora kvar. En annan sak som varje ort med självaktning hade var en egen ångbåtsbrygga.

Bebyggelse

Fjällbacka omnämns redan på 1600-talet, men hade då en mycket sparsam bebyggelse. Samma mönster följer hela kusten av fiskesamhällen, de är i dagens utseende och form av senare tid, mycket tillkom på 1800-tal och tidigt 1900-tal.

När välståndet tillfälligt ökade tex. vid en sillperiod valde man ofta att bygga till på husen, detta fungerade ofta som en försäkring om mannen omkom på havet.

Vetteberget

Vetteberget har fått sitt namn från fornnordiskas "viti" som betyder märke, och avser röset på toppen. Rösen som är vanliga i skärgården och tjänade som sjömärken, eller s.k. "vedde". Från Kungsklyftans södra ände leder en trätrappa upp på berget där man har en betagande vy över Fjällbacka skärgård från 74 meter över havet.

Kungsklyftan

Bakom Järnboden belägen invid torget börjar Kungsklyftan. Det gamla namnet är Ramneklovan, Ravn som betyder korp på fornnordiska. Efter Kung Oskar II:s besök i Fjällbacka 1886 och då man lät hugga in kungens namn vid mynningen av klyftan, har klyftan fått heta Kungsklyftan.

Klyftan fick också vara kuliss vid inspelning av Ronja Rövardotter då man rider fram ur klyftan, som här heter Vargklämman. På samma plats leder en trappa upp till en utkiksplats 74 m.ö.h och ger en god överblick över stora delar av Fjällbacka skärgård. Från utkiksplatsen startar en kilometer lång led som går över berget och slutar vid hembygdsmuseet Nestorsgården.

Ingrid Bergman

Den världsberömda skådespelerskan Ingrid Bergman förknippas ofta med Fjällbacka. Ön Dannholmen blev henne speciellt kär, dit hon ofta återvände mellan olika arbeten världen över. Torget i Fjällbacka heter numera Ingrid Bergmans Torg, där återfinns också en bronsbyst gjord av konstnären Gudmar Olofsson omgiven av den röda Ingrid Bergmansrosen. Sockeln av granit är tagen från Dannholmen och bysten blickar åt samma håll.

Ansjovis

Hur var det nu, är det sant att inläggningen av ansjovis startade i Fjällbacka? Ja, så här lär det gått till. Ansjovis i levande livet heter skarpsill, och är en art i familjen sillfiskar. Den är silverglänsande och lik sill till utseendet. Ansjovis är en helt annan fisk av familjen ansjovisfiskar, och heter inlagd på burk sardell.

Till Fjällbacka flyttade 1840 en driftig sjökapten vid namn Gustav Andersson. Två år senare köpte han en fastighet för att som råvara tillvarata sillen. Genom kontakter med Norge fick Gustav Andersson kännedom av en på träkaggar inlagd sill i en lag som var kryddad. Inläggning på detta vis var okänd i Sverige, normalt saltade man bara in sill vid denna tid. Nu började sjökaptenen tillika salteriägaren själv experimentera med olika kryddblandningar.

Konservindustri

Gustav Anderson kom på en välsmakande inläggning av skarpsilen. Snart var en fabriksmässig tillverkning av "Fjellbacka Ansjovis" i gång i den inköpta fastigheten. Gustav Andersson hade funnit ett vinnande koncept, och ansjovisen blev snabbt uppskattad, främst utomlands. Än så länge fick man använda sig av träkaggar för att lägga in ansjovisen, men ny teknik skulle snart komma.

Något som var betydelsefullt för att ansjovisen skulle bli populär även i Sverige var ett nytt sätt att förpacka sillen i. Hantverksmässigt tillverkade bleckburkar började förekomma, burkar som man lödde ihop för hand. Under 1870-talet kom de första falsmaskinerna som kunde pressa ut burkar ur en plåt. Falsmaskinerna kunde i sin tur drivas av ångmaskiner. Innovatören hette nu G. Richter och kom från Lysekil. Detta var början av en framgångsrik epok för konservindustrin.

Fjällbacka Skärgård

Utanför Fjällbacka ligger en omfångsrik skärgård. Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var skärgård bebodd året om och sjöd av liv och aktiviteter. Idag bor endast en handfull personer kvar, men ändå tillräckligt många för att det skall finnas en egen postbåtslinje. Postbåten är ansluten till lokaltrafiken som administreras av Västtrafik. Längst ut ligger Väderöarna som tidigare var lots- väderleks- och fyrplats där tiotals familjer bodde året om. Idag finns där istället en unik och omtyckt konferens och pensionatanläggning.

Näringsliv i Fjällbacka

Den stora arbetsgivaren är det som tidigare hette Järund Inveting och som numera ägs av Tetrapak där man tillverkar plastfilm åt förpackningsindustrin är största arbetsgivaren. Andra firmor är Bröderna Axelssons Elinstalationer, Vasco, Nyttodata, Väderö Fisk, Hälsan i Fjällbacka och Fjällbacka Ekonomi. Fjällbacka har 836 invånare (2000).