Bohuslän Fjällbacka

Fjällbacka idag

Gränderna är smala, de gamla fiskar- och skepparstugorna små. Fjällbacka är samhället för dig som vill ta med familjen och ta det lite lugnare, gå på upptäcktsfärd, bada, bo och äta gott.

Idag har Fjällbacka som fiskeläge gått starkt tillbaka. De större fiskebåtarna med tändkulemotorer är borta. Vad som återstår några mindre fiskebåtar som bedriver ett varierat kustnära fiske.

Fjällbacka utgångspunkt för båttrafik

Fjällbacka brygga vid centrum har ovanligt många operatörer som har båttrafik ut i vackra Fjällbacka skärgård. För att nämna några, postbåten, Valö färja samt Fjällbacka Båttrafik med turer ut till Väderöarna. Mer information finner du under fliken båttrafik.

Fjällback sevärdheter

De största sevärdheterna är den unika skärgården utanför Fjällbacka och Kungsklyftan. En tur ut till Väderöarna är också något utöver det vanliga. Camilla Läckbergs deckarromaner har även gjort Fjällbacka känt, till och med utomlands. Annat som Fjällbacka är känt för är Ingrid Bergman. Värt att notera är att Fjällbacka har en sjöräddningsstation och egen borgarbrandkår

Fjällbacka lite historia

Fjällbacka kallades tidigare "Fjällbacka strand" på samma sätt som var vanligt vid den tidsepoken. Både Hunnebostrand och Grebbestad kallades ibland bara "Stranne".

Idag kanske vi inte tänker så mycket på kustsamhällenas olika prägel, men faktum är att de ofta har helt olika bakgrund i hur de uppstod och vilken inriktning de senare skulle få. Vad man ofta hade gemensamt var stora hamnmagasin där olika varor lagrades och skeppades in och ut via den livliga kustfrakten. Idag brukar det inte finnas så mycket kvar av dessa, men Fjällbacka har två stora kvar. En annan sak som varje ort med självaktning hade var en egen ångbåtsbrygga.

Fjällbacka bebyggelse

Fjällbacka omnämns redan på 1600-talet, men hade då en mycket sparsam bebyggelse. Samma mönster följer hela kusten av fiskesamhällen, de är i dagens utseende och form av senare tid, mycket tillkom på 1800-tal och tidigt 1900-tal. Tyvärr var det så här att både städer och samhällen tämligen ofta härjades av bränder, mycket beroende på tät träbebyggelse och osäkra eldstäder. En vårdag 1928 brann ett tjugotal fastigheter ned på Södra Hamngatan. Belägna från torget ned till den gamla telegrafstationen. Denna brand lär ha startat i en magasinsbyggnad av skräddaren som allmänt kallades "Boråsen" som hade glömt bort sitt strykjärn.

Fastigheter var då liksom nu värdefulla. När välståndet tillfälligt ökade tex. vid en sillperiod valde man ofta att bygga till på husen, detta fungerade ofta som en försäkring om mannen omkom på havet.

Fjällbacka Vetteberget

Vetteberget har fått sitt namn från fornnordiskans "viti" som betyder märke, och avser röset på toppen. Rösen som är vanliga i skärgården och tjänade som sjömärken, eller s.k. "vedde". Från Kungsklyftans södra ände leder en trätrappa upp på berget där man har en betagande vy över Fjällbacka skärgård från 74 meter över havet.

Fjällbacka Kungsklyftan

Bakom Järnboden belägen invid torget börjar Kungsklyftan. Det gamla namnet är Ramneklovan, Ravn som betyder korp på fornnordiska. Efter Kung Oskar II:s besök i Fjällbacka 1886 och då man lät hugga in kungens namn vid mynningen av klyftan, har klyftan fått heta Kungsklyftan.

Klyftan fick också vara bakgrund vid en inspelning av Ronja Rövardotter, då man rider fram ur klyftan, som här heter Vargklämman. På samma plats leder en trappa upp till en utkiksplats och ger en god överblick över stora delar av Fjällbacka skärgård. Från utkiksplatsen startar en kilometer lång led som går över berget och slutar vid hembygdsmuseet Nestorsgården.

Fjällbacka electrifieras

1927 började Fjällbacka och gårdar runt omkring elektrifieras. På hösten kunde Fjällbackaborna ta en promenad i elektriskt gatubelysning för första gången. För nutidsmänniskan är det kanske svårt att förstå men detta var verkligen en stor begivenhet. De husägare som dragit in ström till sina bostäder talade om det i termer som att ny hade de fått in "lyset" (ljuset) . Att man kunde gå fram till en dörr, vrida om en strömbrytare och vips tändes en glödlampa, det var mycket stort. I regel som familjebostad hade man bara hushållsström, det vill säga en fas och jord. Det räckte till belysning och kanse om man hade råd en radioapparat. Radion var viktig för en fiskarfamilj där man dagligen fick väderlek, sjörapport och fiskhamnsrapport. Detta var långt innan nymodigheter som kylskåp, damsugare blev vanliga hos den fattiga landsortsbefolkningen.

Ingrid Bergman

Den världsberömda skådespelerskan Ingrid Bergman förknippas ofta med Fjällbacka. Ön Dannholmen blev henne speciellt kär, dit hon ofta återvände mellan olika arbeten världen över. Torget i Fjällbacka heter numera Ingrid Bergmans Torg, där återfinns också en bronsbyst gjord av konstnären Gudmar Olofsson omgiven av den röda Ingrid Bergmansrosen. Sockeln av granit är tagen från Dannholmen och bysten blickar åt samma håll.

Ansjovis

Hur var det nu, är det sant att inläggningen av ansjovis startade i Fjällbacka? Ja, så här lär det gått till. Ansjovis som i levande livet heter skarpsill, och är en art i familjen sillfiskar. Den är silverglänsande och lik sill till utseendet. Ansjovis är en helt annan fisk av familjen ansjovisfiskar, och heter inlagd på burk sardell.

Till Fjällbacka flyttade 1840 en driftig sjökapten vid namn Gustav Andersson. Två år senare köpte han en fastighet för att som råvara tillvarata sillen. Genom kontakter med Norge fick Gustav Andersson kännedom av en på träkaggar inlagd sill i en lag som var kryddad. Inläggning på detta vis var okänd i Sverige, normalt saltade man bara in sill vid denna tid. Nu började sjökaptenen tillika salteriägaren själv experimentera med olika kryddblandningar.

Konservindustri

Gustav Anderson kom på en välsmakande inläggning av skarpsilen. Snart var en fabriksmässig tillverkning av "Fjellbacka Ansjovis" i gång i den inköpta fastigheten. Gustav Andersson hade funnit ett vinnande koncept, och ansjovisen blev snabbt uppskattad, främst utomlands. Än så länge fick man använda sig av träkaggar för att lägga in ansjovisen, men ny teknik skulle snart komma.

Något som var betydelsefullt för att ansjovisen skulle bli populär även i Sverige var ett nytt sätt att förpacka sillen i. Hantverksmässigt tillverkade bleckburkar började förekomma, burkar som man lödde ihop för hand. Under 1870-talet kom de första falsmaskinerna som kunde pressa ut burkar ur en plåt. Falsmaskinerna kunde i sin tur drivas av ångmaskiner. Innovatören hette nu G. Richter och kom från Lysekil. Detta var början av en framgångsrik epok för konservindustrin.

Fjällbacka Skärgård

Utanför Fjällbacka ligger en omfångsrik skärgård. Under 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet var skärgård bebodd året om och sjöd av liv och aktiviteter. Idag bor endast en handfull personer kvar, men ändå tillräckligt många för att det skall finnas en egen postbåtslinje. Postbåten är ansluten till lokaltrafiken som administreras av Västtrafik. Längst ut ligger Väderöarna som tidigare var lots- väderleks- och fyrplats där tiotals familjer bodde året om. Idag finns där istället en unik och omtyckt konferens och pensionatanläggning.

Näringsliv i Fjällbacka

Den stora arbetsgivaren är det som tidigare hette Järund Inveting och som numera ägs av Tetrapak där man tillverkar plastfilm åt förpackningsindustrin är största arbetsgivaren. Andra firmor är Curator, Bröderna Axelssons Elinstallationer , Vasco, Nyttodata, Väderö Fisk, Hälsan i Fjällbacka och Fjällbacka Ekonomi.